Falsterbo är ett av Hjalmar Gullbergs klassiska rastställen. Här inspirerades författaren i havets och de långsträckta strändernas närhet vid Falsterbonäset.
Mitt i idyllen vid Gamla Torg ligger Villa Lundhem, vilket författarens biologiska föräldrar Hilda och Robert Brand en gång ägde.
Robert Brand gick bort 1923. Hans hustru avled i oktober 1927 i sviterna efter de skador hon ådrog vid ett fall från en våning på Strandvägen i Stockholm. Makarna efterlämnade en ansenlig förmögenhet, omkring 230.000 kronor, samt villan i Falsterbo.
Större delen av arvet tillföll släktingar i Småland och den 29-årige Hjalmar Gullberg, den egentlige bröstarvingen, lämnades lottlös.
Han befann sig i sin akademiska karriär och var filosofie licentiat i Lund. Dessutom hade han debuterat samma år med diktsamlingen I en främmande stad.
Gullberg överklagade emellertid testamentet för att hävda sin arvsrätt. Tack vare fostermodern Elsa Gullbergs och barnmorskan Karna Johanssons vittnesmål inför Rådshusrätten i Malmö vann han processen och fick till stånd ett skifte av testamentet varvid arvet rättmätigt tillföll honom i början av 1928.
De ursprungliga arvtagarna vädjade emellertid till Hjalmar Gullberg att han skulle reservera ett årligt understöd till en medellös släkting. Denna önskan uppfylldes av den tillmötesgående Gullberg.
I grannstaden Skanör bor doktor Lennart Moberg, 60 år, som har lämnat läkareyrket för att på heltid ägna sig åt sång, operaproduktion och tonsättning. Doktorn är en stor vän och kännare av Gullbergs verk. Han har även entusiasmerat Arbetet Nyheterna till att sätta upp en minnestvla på skaldens födelsehus vid Föreningsgatan 10 B i Malmö. Detta sker vid en ceremoni på Pingstafton.
För tre år sedan producerade Lennart Moberg Skånska Operans uppsättning av Verdis opera Macbeth på Glimmingehus. I rollen som lady Macbeth medverkade Mobergs hustru Karin och själv framträdde han i kung Duncans skepnad. Han har även producerat Rossinis opera Kärlek på prov, som uppfördes på Malmöhus slott och Krapperups slott 1996 i regi av Skånska Operans konstnärlige ledare Christian Fürst Myrup.
- Jag fängslades av den mänskliga sångrösten så till den milda grad att jag gick som övningselev i tre år på Musikhögskolan i Malmö. Där lärde jag mig grunderna för solosång.
Moberg och docent Anders Palm har öppnat jubileumsåret med att ge ut boken Jag bor vid ett rastställe. Hjalmar Gullbergs landskap. Dikt. Bild. Ton. I anslutning till bokverket har även utkommit CD-skivan Jag bor vid ett rastställe, som innehåller några av Gullbergs tonsättningar av andra poeters verk.
Boken utges på eget förlag och finansieras med bidrag från skånskt näringsliv, Kultur Malmö samt från grevinnan Greta Thott.
Psykiatrikern och allmänspecialisten Lennart Moberg har även tonsatt flera av Gullbergs kända dikter.
- Jag blev fäst vid hans välbekanta dikt Jag bor vid ett rastställe, som ju är mycket synonym med Falsterbos kustlandskap.
Så här lyder första strofen:
Jag bor vid ett rastställe, långsmalt, havsomflutet:
en utsträckt hand av vildros och susande gräs
som öppnar eller knyter sig. Här är slutet
på kartan över landet, ett yttersta näs.
Lennart Moberg fascineras även av dikten Som lyftbron. Denna titel hänsyftar på den riksbekanta klaffbron vid Falsterbokanalen. Dikten ingår i samlingen Terziner i okonstens tid (1958).
Som lyftbron, medan klockor ger signalen
till rast för motorfordon bakom fällda
bommar, går upp i vinkel mot kanalen
och alla fartrekord är avbeställda
i den trafik som för en stund har stannat:
på glänt har öppnats dörrar som blev smällda
igen och för de flesta finns ej annat
att göra än betrakta Bornholmsbåten
som glider fram så långsamt, så förbannat
långsamt i en till synes självbelåten
grandezza mellan stränder i förstening -
så sätter jag stopp för den tomma ståten
av rim som har fått löpa utan mening,
när du tyst nalkas mig för att begära
ett ögonblick av andrum och försening...
Så sjunker lyftbron. Levernet är nära.
- Texten utmanade mig att försöka klä orden i toner. Jag ville göra det enkelt och undvika det pompösa.
- Jag insåg efter hand att dikten var besvärlig att tonsätta eftersom den är en terzin, och man kan säga att innehållet inte stämmer överens med formen. Därför var det svårt att sätta takt till strofen.
Lennart Moberg söker sig gärna till Falsterbo för att uppleva den stämning och atmosfär, som präglade orten för 50-70 år sedan.
Här bodde flera av hans nära vänner eller kom de resande för att besöka honom i sommarhuset.
Man umgicks flitigt vid middagar när de spirituella talen flödade.
Anders Österling och hans hustru Greta bodde i närheten. Gullberg färdades på sin cykel av det träffande märket Apollo till tennisbanorna vid Falsterbohus, där de båda diktarna tog en match.
Professor Olle Holmberg, i början av 30-talet docent i litteratur i Lund, bodde med sin familj i Ljunghusen och vännerna besökte ofta varandra.
Holmberg beskriver i sin vänbok till Hjalmar Gullberg societetens sällskapsliv med centrum i Maison Claëson, som var Falsterbos första funktionalistiska villa.
Huset ritades av den berömde österrikiske arkitekten Josef Frank, som var Svenskt Tenns berömde formgivare. Frank bodde med sin fru Anna i ett sommarhus på Storgatan 20, ett stenkast från Gullbergs Lundhem.
Maison Claëson uppfördes 1927 till Franks svägerska Signhild, som var gift med majoren och militärattachén Axel Claëson.
Kristina Wängberg-Eriksson berättar i sin utmärkta Frank-biografi, att husets arkitektur väckte sådan stark skepsis hos Sparbanken, att man inte vågade godkänna några lån.
Frank ritade även villor för familjerna Axel Wehtje och Allan Carlsten, och 1935 uppfördes ytterligare två villor vid Fyrvägen; Villa Låftman och Villa Seth. Villorna hade på den tiden fri havsutsikt och liknades vid "fem strandade skepp".
Frank skapade dessutom en författarlya för sin vän Anders Österlings räkning.
Makarna Frank valde emellertid själva att bo i ett ombyggt litet Falsterbohus. Här samlades kändisarna kring den temperamentsfulla musikern och sångläraren Anna, som lärde Hjalmar Gullberg att sjunga negro spirituals.
I huset framfördes på sensommaren 1930 En ömklig och anständig comoedia, ett skådespel i tre akter av Hjalmar Gullberg och Olle Holmberg, och med prolog av Anders Österling.
Teaterstycket kom till under några dagar i Falsterbo och i Ljunghusen. Gullberg hade den manliga huvudrollen som Skådespelaren och aktörerna bar masker som inhandlats hos Buttericks i Malmö.
Med hänvisning till begreppet "anständig" skriver Olle Holmberg:
"Med anständigheten var det kanske enligt dåtida fordringar inte så helt, och jag föreslog min medförfattare att vi i stället för "uppföres på scenen" skulle skriva "uppföres på obscenen", vilket han med sin sobra smak förhindrade."
På manuskriptets titelsida skrev Olle Holmberg:
"Diktat en lördagseftermiddag i Ljunghusen, till de 50 bättre procenten av av Hj. G., till de 50 sämre av O. Hg."
