Det är henne han tillber i sin dikt. Greta Thott är också krögardottern från Malmö, den charmiga flickan i spritkassan som fick Skabersjö slotts greve på fall. Greta Thott stod Hjalmar Gullberg närmast när han tog sitt liv 1961 efter att ha drabbats av sjukdom på ålderns höst. 1998 är det 100 år sedan den uppburne skalden föddes. AN uppmärksammade hans minne genom att hälsa på hos den nu 90-åriga damen på Gärdet i Stockholm.
Kvällsflyget från Stockholm gör klart för landning på Sturup.
Molntäcket spricker. Slätten bjuder ut sig med slott, gårdar, skogsdungar. Sjöarna flirtar i den dalande kvällssolen.
Där nere finns Bökebergsslätt vid Yddingens strand. Skaldens rastplats och ändstation.
En högsommardag år 1961 lämnade Hjalmar Gullberg det vita huset. Han gick till stranden och avslutade sitt liv.
Gullberg hade skrivit det sista brevet till sin livskamrat, och första gången tilltalades hon "Älskade... ".
Grevinnan Greta Thott är 90 år.
En liten dam på Gärdet. Under hennes fönster på Erik Dahlbergsgatan passerar makligt en avdelning blåuniformerade gardister till häst. De försvinner bland klungor av funkishus.
Greta Thott är Hjalmar Gullbergs hjärtas dam. Henne tillber han i sin dikt.
Hon föddes 1908 i Malmö, dottern till krögareparet Sigrid och Waldemar Malmqvist.
Växte upp till tuff tös i Malmö
År 1991 gav Greta Thott ut memoarboken Många Ansikten, som är en frispråkig skildring av hur kvinnan av folket blir grevinna och sedan trolovad med landets uppburne skald.
Hon växte upp till en tuff tös i Malmö men knöts tidigt till Bökebergsslätt, där pappa drev sommarrestaurang.
På Skabersjö slott härskade greve Stig Thott, som på distans förälskade sig i den charmiga Greta i krogens spritkassa. Hon blev sedermera hans älskarinna utanför äktenskapet.
Såg Gullberg första gången 1944
Stig Thott skildes från sin hustru och 18 år efter första ögonkastet blev Greta hans hustru.
1943 steg hon in i den skånska högadeln, den nya frun på Skabersjö med tillhörande änkesätena Roslätt och Bökeberg.
Hon tecknar en varm bild av sin betydligt äldre make; en mild och uppmärksam person. Greve Thott introducerade sin unga hustru i samhällets högsta kretsar, en värld fylld av konvenans och nedlåtenhet. Men Greta och Stig Thott stod över etablissemangets översitteri mot kvinnan utan börd.
Så var det 23 september 1944 vid Malmö Stadsteaters pampiga invigning. Efter galan samlades gästerna till en bankett i Rådhuset. Paret Thott fick ingen inbjudan och avslutade aftonen ensamma på Savoy.
Före avfärden till Malmö fotograferades unga grevinnan i salongen på Skabersjö. Hon ler med huvudet på sned och är mycket vacker i sin aftonklänning.
Om några timmar ska hon vimla i foajén bland riksbekanta och lokala profiler, som väntar på att klockan ska kalla till premiärföreställningen i regi av förste teaterchefen Sandro Malmquist. I rollerna Gaby Stenberg, Viveka Linder, Inge Waern, Oscar Winge och Georg Årlin och många andra.
Kronprinsparet och prinsarna Eugen och Wilhelm var där. Liksom statsminister Per Albin Hansson, Dramatens chef Pauline Brunius, Operachefen Harald André, författaren Vilhelm Moberg samt Svenska Akademiens utsända Anders Österling och Hjalmar Gullberg, båda söner av Malmö.
Det är första gången Greta Thott ser Gullberg, och hon hör honom läsa Prolog till En midsommarnattsdröm .
..på tiljorna som föreställer världen, får verkligheten vika för en dröm.."
- Ja, och några år senare blev vi intimt bekanta, säger Greta Thott.
Hon har svårt att själv röra sig.
Den trivsamma lilla lägenheten i äldreboendet är enkelt möblerad.
Hjalmar Gullbergs stora boksamling finns sedan många år i Malmö Stadsbiblioteks förvar. Hans manuskript och korrespondens förvaltas av Universitetsbiblioteket i Lund.
- Jag är trött och minnet sviker. Men läsa kan jag, och utan glasögon.
Hon ler.
Stig Thott omkom 1948 i en flygolycka vid flygplatsen Northolt utanför London.
Samma år mötte hon Hjalmar Gullberg, men det var inte första gången.
Gullberg och Stig Thott hade gemensamma vänner, bland andra välbekante professor Sture Berggren, öron, näs- och halsspecialist vid Malmö Allmänna Sjukhus samt Akademiens ständige sekreterare, författaren Anders Österling. De var några år äldre än Gullberg och vänner sedan uppväxtåren i Malmö.
Greta Thott och Hjalmar Gullberg möttes i sällskapslivet och de började umgås.
Dessutom var Hjalmar Gullberg nyfiken på den kvinna, "som fått skånska adeln att stå på huvudet".
Men den betydligt yngre studentskan Eva Drangel korsade vägen och deras förening försenades.
Eva Drangel var född 1921 och mötte Gullberg i Stockholm 1946. Det var emellertid inte passande att den mer än 20 år äldre akademiledamoten och författaren syntes med Eva Drangel i Stockholm. Paret tillbringade en semester tillsammans i Nizza på Hotel Scandinavie. Året var 1947 och skalden fann inspiration till sviten Paradismyt.
Gullbergs förhållande till Eva Drangel upphörde småningom.
Han återupptog förbindelsen med Greta Thott. De umgicks mer regelbundet och 1952 flyttade hon till Bergsgården intill Solliden på Djurgården.
Hon behöll sitt hem i Bökeberg och han hade sitt föräldraarv, Villa Lundhem i Falsterbo; de skånska rastställena.
Greta Thott talar om hans sjukdom.
- Det var svårt, mycket svårt. Hjalmar blev sämre och sämre. Mot sjukdomens slut tappade han minnet. Tänk, han som alltid hade kommit ihåg. Men till slut stod han inte längre ut och gick till sjön.
- Jag tycker att Hjalmar gjorde rätt. Han kunde ju inte skriva mer. Inte tala eller läsa.
- Vi var båda medvetna om att den stunden skulle komma.
Hjalmar Gullberg led under många år av svår migrän, som plågade honom och påverkade hans livsföring.
Men 1958 kom det första hotande angreppet mot hans hälsa.
Han och Greta Thott befann sig på en resa i Italien, när de första symtomen på myasthenia gradvis framträdde. Sjukdomen yttrade sig med yrsel, dubbelseende, tuggningsbesvär, knäsvaghet och svårighet att hålla upp huvudet. Diagnosen fastslogs några månader senare på neurologkliniken i Lund.
I början av 1959 förvärrades tillståndet och Gullberg lades in på Södersjukhuset i Stockholm. Han behandlades med respirator, som krävde trakeotomi, ett snitt gjordes i strupen.
Trots traumatisk sjukhusvistelse arbetade Hjalmar Gullberg under våren och sommaren med sin sista diktsamling, Ögon, Läppar. Denna utkom på hösten samma år.
Diktaren var medveten om sin sjukdom och dess konsekvenser. Hans tillstånd förbättrades periodvis, men symtomen på myasteni återkom. Han våndades inför att på nytt vårdas på sjukhus. Han accepterade inte fortsatt respiratorbehandling och trakeotomi.
Vid 12-tiden 19 juli 1961 gick Hjalmar Gullberg ner till bryggan vid Yddingen. Han hittades drunknad av sin trolovade Greta Thott.
Hon har trots sorg och förtvivlan aldrig förebrått sig själv.
Sista kvällen i Bökeberg lyssnade de till Johannes Brahms Requiem.
På morgonen krossade hon hans tabletter i vatten. Han var klädd i skjorta och vita byxor. Han kysste henne och det låg ett brev i nattygsbordet.
Stilen är tydlig och lugn.
Älskade, du som gjort allt för mig.
Nu kan jag inte längre och det står fast som jag redan skrev i januari och upprepat för så många: aldrig mer trachotymeras och respirator. Om jag nu skulle få ett slut på min ångest och fruktan så hoppas jag att den plats där jag vinner detta inte ska bli en ond plats utan en god och vacker.
Det finns en sjö...
Din egen Hjalmar.
Greta Thott avvaktade som de avtalat en stund innan hon gick ner till sjön. Hon såg honom då ligga livlös i vattnet.
Hon rör sig i fåtöljen och tittar upp.
- Jag läser lite av Gullberg då och då.
Du har sagt att det finns inte mycket att göra för en människa när hon är borta.
- Det ska man göra när hon lever. Men jag förstår att intresset är stort när Hjalmar Gullberg fyller 100 år, och det är ju skönt.
Hon funderar ett slag och utropar.
- När jag tänker efter har jag haft ett härligt liv med mina två män.
Hon raljerar gärna med sin ålder.
- Man skulle vara borta för länge sedan.
Men vi är glada över att du är här, och att vi får träffa dig.
- Det är ju skönt för er det, säger Greta Thott och skrattar.
Hon och Hjalmar Gullberg var ett elegant och uppmärksammat par som ofta sågs i offentlighetens ljus. Men det fanns ingen plats för Greta Thott vid Nobelfestens honnörsbord. Då köpte han biljett till sin dam och avstod sin upphöjda position bland hedersgästerna för att sitta med henne.
De levde mestadels ett harmoniskt liv. Men det kunde skära sig under långfärder med bilen.
- Det hände att vi var riktiga ovänner om vägen. Han förstod inte att man inte kan svänga hur som helst i körfälten.
Vi tar fram den sista samlingen, Ögon, Läppar. Författaren skrev de berömda dikterna på sjukhuset.
- Sedan orkade han snart inte mer.
Uppskattar du någon av hans dikter särskilt mycket?
- Nej, de är bra alla.
Hon parerar med en snabb motfråga.
- Vilken tycker du om?
Vi bläddrar fram Midsommar, Bökebergsslätt.
- När han kom igång att skriva blev det ofta mycket bra.
Hur var hans arbetsvanor?
- Han skrev när det passade honom.
Greta Thott läser.
Till den bländande vita randen
mot väggen av junis grönska
(när sångkören tystnat, mot kvällsdags)
kom ett rådjur och åt jasminer.
Du har beskrivit Hjalmar Gullbergs möte med en häger på bryggan vid Yddingen.
- Det var väldigt vackert när fåglarna kom och satte sig. Den upplevelsen talade Hjalmar ofta om.
Yddingen är vacker och starkt förknippad med skalden. Bökebergsslätt fanns i tankar i sjukrummet.
Greta Thott läser Det stod i brevet.
Det stod i brevet från det vita huset
om skogen ingenting och fågelsträcken
och ingenting om dagrarna och ljuset
och sjön med svanen som heraldiskt tecken.
Som dolde brevet från det vita huset,
att allt var inte som det borde vara.
Vår rapportör är ingen dam som snålar
på ord när hon ska skildra och förklara,
men den detalj som tydligast hon målar
är negativ, det uteblivna, bara
att inga rådjur visar sig bland snåren...
Här i mitt sjukrum är det annorlunda.
Du kommer och med dig i korridoren
vår skog och jag behöver endast blunda
för att se rådjur visa sig bland snåren.
Var du är hos mig är det vita huset
som var ditt hem och blev i solnedgången,
innan jag låg med ansiktet i gruset,
mitt hem och några somrars hem för sången
till dig och skogen och det vita huset.
- Det är inte många 90-åringar som kan läsa utan glasögon, säger Gretha Thott. Hon tillägger:
- Rapportören i dikten är min syster Stina.
Vilken diktsamling värdesätter du mest?
- Det kan nog vara det samma. Jag tycker om dem alla och ställer inte någon främst.
Skaldens hjärtas dam i det vita huset...
