Mitt i seklet


mittiseklet.com:
Rättigheter och utförande Bo Olsson


Mitt i seklet

 Hjalmar Gullberg





Publicerad i Arbetet 1998-05-29


Gullbergs samling i "tyst" miljö


Av Stefan Ersgård

1901 fyllde Hjalmar Gullberg tre år. På hösten öppnades Malmös nya museum vid korsningen av Fersens väg och Regementsgatan.
Huset omvandlades mer 40 år senare till Stadsbibliotek.
Nästa år väcks det vackra huset ur sin törnrosasömn och står rustat att inleda en symbios med Ljusets Kalender.
Då får den nu trångbodda avdelningen för skönlitteratur eget husrum i det gamla huset på våningarna tre och fyra. I flyttningen medföljer även Hjalmar Gullbergs privata boksamling, som får sin plats i våning fyra i en "tyst" miljö, lämpad för studier och sammankomster.
För närvarande förvaras samlingen i den nya biblioteksbyggnadens källare. Valvet är väl tillbommat och oåtkomligt utan plastkort och kod.
- Samlingen upptar omkring 15 hyllor, det kan motsvara 90 hyllmeter, berättar bibliotekarie Göran Schmitz, chef för avdelningen för skönlitteratur.

Han ser fram emot flyttningen som lättar på trycket för både besökare och personal. Därmed blir Hjalmar Gullbergs samling tillgänglig för den som önskar studera diktarens smak för litteratur.
I väntan på den andra invigningen har Hjalmar Gullbergs böcker uppsatts utan ordning, men det är ändå en upplevelse att vandra utmed bokryggarna och göra improviserade nedslag i världslitteraturen.
Skalden bestämde i sitt testamente, att hans trolovade Greta Thott skulle disponerade samlingen för att sedan tillfalla Stadsbiblioteket.
Samlingen överlämnades 1970 och biblioteket hade då redan 1962 tagit emot Gullbergs böcker från skoltiden.
Boksamlingen ger en bild av Gullbergs belästhet och litterära bredd.
Klassikerna är givetvis ymnigt representerade, bland annat i band från 17- och 1800-talen.
Hjalmar Gullbergs stora intresse för fransk, grekisk och spanskspråkig litteratur speglas tydligt.

Samlingen innehåller verk av både utländska och inhemska kolleger, ofta med dedikationer. Man får inte glömma att Gullberg sedan 1940 var medlem av Svenska Akademien och därmed hade inflytande vid valet av Nobelpristagare i litteratur.
Dedikationsexemplar har en gång sänts till honom från Bo Bergman, Johannes Edfelt, Gunnar Ekelöf, Olle Hedberg, Eyvind Johnson, Pär Lagerkvist, Erik Lindegren, Harry Martinson, Vilhelm Moberg, Frank Heller, Anders Österling och många andra.
På Jylland postade Kaj Munk ett dedicerat exemplar Med ordets svärd, som är en predikosamling från åren 1941-42. Det skedde i en mörk tid när nazisterna drog åt snaran kring pastor Munk i Vedersø. Tryckår är 1942, och samma år presenterade radioteatern under Hjalmar Gullbergs ledning en serie av Munks dramer.
Vilhelm Moberg överlämnade i maj 1935 ett historiskt verk på tyska i frakturstil.
Men även en betydligt yngre kollega hörde av sig. Lyrikern Elsa Grave överlämnade sin diktsamling Lufthav från 1956 med hälsningenTill Hjalmar Gullberg med tack från författaren.

- Titta här, utropar stadsbibliotekarie Gunilla Konradsson-Mortin från en gång mellan hyllorna.
Hon håller fram en liten volym med titeln Sonnets by William Shakespeare.

Gullberg har klistrat in ett manuskript i boken. som är hans hälsning i sonettens rytm till Greta Thott på hennes födelsedag 25 februari 1961.
Det återstår mindre än tre månader till skaldens bortgång. Allt tyder på att hon just återkommit från ett besök i Bökeberg, och han gläds och även skämtar 25 februari 1961 på hennes 53-åriga födelsedag.
Så skriver Hjalmar Gullberg, trött av sjukdom, under titeln Sonett med siffror:


08 född, och om man lägger 5

och 3 ihop, blir även det 08.

Ett ojämnt antal år! Vi firar dem

därför i dag, de 53, med måtta.


Dock är det fest för att du nyss kom hem

från annan hemort, där du var förr var Lotta

och slottsfru. (Blott i adelns "Vem är vem"

kan du som grevlig styvmor än dig gotta!)


Hur många nätter i ett gavelrum

du här för min skull våndats och fällt tårar,

förstod blott din poet. Och han låg stum.


Nu stapplar jag, stödd på din arm och spårar

tecken i snön, en vårs mysterium.

Finns än en vår för oss -en vår bland vårar?

Stadens skald på Bokens Dag 1942

Hjalmar Gullberg kom till Malmö 8 november 1942 för att medverka vid Bokens Dag. Det var hans första och enda deltagande i denna klassiska manifestation för det tryckta ordet. Greta Thott berättar att han var inbjuden även 1951, men lämnade återbud på grund av en vrickad fot.
Denna krigshöst anlände författaren som Arbetets gäst för att tala i danspalatset Amiralen. 2.000 personer fyllde hallen för att höra stadens skald, som nyligen hade utgivit diktsamlingen Fem kornbröd och två fiskar.

Som alltid var han elegant klädd och följde händelserna med ett vänligt, lätt beslöjat, leende på läpparna. Den här dagen skulle han dessutom hyllas utanför programmets ramar av den tidens stora sångstjärna Karin Juel.
Gullberg förenade sig med de övriga författarna vid en måltid före evenemangets början. Det rådde kvinnlig dominans runt bordet sedan författaren Gustaf Hellström tvingats tacka nej på grund av sjukdom.
Moa Martinson kom med romanen Armén vid horisonten, Dagmar Edqvist berättade om Hjärtat söker nödhamn, Karin Juel talade för sin bok Tre fäder och Astrid Väring presenterade Katinka.
På herrsidan sågs Prins Wilhelm. Han var en särdeles flitig Bokens Dag-aktör och i bokfloden 1942 fanns hans diktsamling Ond tid. Dessutom medverkade Folke Mellvig, författaren som behärskade thrillerns genre, med Genom spärrarna.

Efter biskop Edvard Rodhes invigningstal överlämnades ordet till författarna.
Enligt Arbetets rubriker gjorde Moa Martinson och Hjalmar Gullberg stor succé och fick kraftiga applåder.
Moa Martinson talade om hur svårt det är att skriva och hon visste besked. Hon hade avslutat sin första diktsamling som 16-åring, men fick vänta tills hon fyllde 40 år innan den gavs ut...
Därefter, som final, kom turen till akademiledamoten Hjalmar Gullberg.

Han inledde med att läsa två dikter ur den närmast föregående samlingen, Att övervinna världen (1937).
Därefter övergick han till Fem kornbröd och två fiskar. Arbetets reporter konstaterar:
"...och hans manligt djupa och malmklingande stämma, som talar den ädelskånska som för oss skåningar är den vackraste av alla munarter, bar ett bud till envar i salen."
"Det hade rått en andlös tystnad så länge uppläsningen varat och man hörde inte det minsta av alla de ljud som brukar peka på att föreställningen lider mot sitt slut. Man ville inte gå miste om den sällsynta njutning som det är att möta en stor diktare och få hans verk tolkat av honom själv. Så mycket starkare brusade bifallet när han slutat."

Nu kom den stora överraskningen för arrangören med chefredaktör Allan Vougt i spetsen och för Hjalmar Gullberg själv.
Karin Juel intog nämligen scenen och framförde en dansk tonsättning av Gullbergs dikt Nordisk ungdom. Ett passande nummer i den mörka krigstiden.
Hjalmar Gullberg syntes glad och tacksam, och han eskorterade efter framträdandet paranta fru Juel ner från estraden.
Därefter samlades honoratiores till middag i Moriskan.
Bokens dag var till ända för den gången.

Hjalmar Gullbergs produktion

Hjalmar Gullberg debuterade 1927 med diktsamlingen I en främmande stad och 1929 utgavs samlingen Sonat.

Andliga övningar (1932).

Kärlek i tjugonde seklet (1933).

Ensamstående bildad herre (1935).

Att övervinna världen (1937).

100 dikter i urval (1939).

Fem kornbröd och två fiskar (1942).

Dödsmask och lustgård (1952).

Terziner i okonsten tid (1958).

Ögon, Läppar (1959).

Dessutom utkom Samlade dikter 1948-1955.


© Materialet är skyddat av lagen om upphovsrätt.
Sidans topp